Lär dig prata kinesiska

Den här sidan är bara påbörjad! Tanken är att den ska bli en interaktiv kurs för dig som vill lära dig att prata kinesiska. Som du ser har sidans form inte fått så mycket kärlek ännu utan fokus är på innehållet. Har du ändå tips på hur jag kan förbättra sidans innehåll så maila mig gärna.

Den här sajten lär dig att prata kinesiska utan att du behöver lära dig några kinesiska tecken!

Bortser man från tecknen så är kinesiska betydligt enklare att lära sig. Kan du engelska och svenska kan du redan uttala de flesta ljuden som förekommer i kinesiska och grammatiken är betydligt lättare än i de flesta andra språk.

I kinesiska ändras inte substantiv vid plural och singular, verb böjs inte efter person eller tempus, adjektiv böjs inte efter genus och pronomen har inga kasus.

Det betyder inte att kinesiska är enkelt men att det är långt ifrån omöjligt!

När du läser sektionerna nedan gör det inget om du inte förstår allt. Varje sektion avslutas med en punktlista som beskriver vad som är viktigt att komma ihåg. Gå tillbaka och läs igen om du behöver.

Innehållsförteckning

Toner

Att ett språk innehåller toner betyder att ett ord kan betyda olika saker beroende på vilken ton som används vid uttal.

Även svenska innehåller vissa ord vars betydelse ändras beroende på tonen. Ett sådant ord är "tomten" som, beroende på ton, kan syfta på jultomten eller en tomt (trädgård). Ett annat exempel är "anden" vilket kan syfta på antingen en and (fågel) eller själen/spöket.

Det kinesiska språket har fyra toner alltså fyra sätt som varje ord kan sägas på.

Klicka på, eller för muspekaren över, orden nedan för att lyssna på ordet "ma" sagt med de olika tonerna.

Exempel Beskrivning
ma sagt med första tonen En konstant hög ton
ma sagt med andra tonen Tonen börjar lågt men är stigande
ma sagt med tredje tonen Inleds fallande för att sedan stiga något
ma sagt med fjärde tonen Börjar högt och faller snabbt

De fyra tonerna kan skrivas på två sätt:

  1. Med sifforna 1-4 (ma1 ma2 ma3 ma4)
  2. Med de diakritiska tecknen ¯ ´ ˇ och ` (mā má mǎ mà)

När siffror används för att ange ton så skrivs dessa direkt efter stavelsen som skall uttalas i den angivna tonen: wo3 ai4 ni3 (jag älskar dig).

Används de fyra diakritiska tecknen för att ange ton så skrivs dessa tecken ovanför en av vokalerna i ordet: wǒ ài nǐ (jag älskar dig).

Notera att de diakritiska tecknen som anger tonen är vinklade så de beskriver hur tonhöjden förändras när tonen sägs!

Det är bra att känna till båda sätten att skriva eftersom bägge är vanligt förekommande i litteratur och på internet. Jag kommer oftast använda mig av de diakritiska tecknen eftersom det är vanligast och eftersom de ger en vink om hur tonen uttalas.

De fyra tonerna kan helt förändra innebörden i ett ord så när du lär dig kinesiska ord ska du alltid lära dig tonen. Du har inte lärt dig ett ord fullständigt innan du kommer ihåg vilken ton det har!

Förutom de fyra tonerna ovan finns ett femte, tonlöst, uttal. Det används mest för ändelser av ord och meningar. Tonlösa ord skrivs oftast utan tonmarkering men ibland kan de skrivas med ett ̇, som i mȧ, eller med siffrorna 0 eller 5, som i ma0 och ma5.

I meningen nedan är "ma" tonlöst. Det tonlösa "ma" är en så kallad frågepartikel, en ändelse som förvandlar ett påstående till en fråga:

hǎo ma?
hen bra fråga?
hur mår hen?

Toner enskilt och tillsammans

Tonerna uttalas lite olika när de sägs enskilt och när de sägs som en del av ett ord eller mening. Det gäller framförallt den tredje tonen, den som först sjunker och sedan stiger.

När den efterföljs av de andra tonerna uttalas den istället bara som en låg ton. Anledningen är att det blir mycket bättre flyt i språket.

Exempel:

hǎo ma?
bra fråga?
är det bra?
(om en idé)

När dessa ord sägs tillsammans blir det: hǎoma och inte hǎo ma (fel!). Som du hör är det mer flyt när man förenklar den tredje tonen. Tänk att du studsar nere på en låg ton när du säger den tredje tonen på det här sättet.

Tonförändringar

Toner är knepigt och lite knepigare blir det eftersom den tredje tonen ändras om det är flera tredje-toner i rad. Exempel:

hěn hǎo
jag också mycket bra
jag mår också mycket bra

Ovanstående mening är omständlig att säga om varje ord uttalas som den tredje tonen (lyssna). Så därför uttalar man istället vissa av orden med den andra tonen. Du kan antingen göra det genom att uttala samtliga på varandra följande tredje toner, förutom den sista, som andra tonen. Det skulle bli: Wó yé hén hǎo.

Men vanligast är att orden grupperas efter hur de brukar förekomma tillsammans, och inom varje grupp följer man regeln ovan. I exempelmeningen grupperas jag + också samt mycket + bra. Det första tredje-tons-ordet i varje grupp uttalas som den andra tonen (enligt regeln ovan) och blir: Wó yě, hén hǎo.

Vilka ord som brukar komma tillsammans är förstås omöjligt att veta som nybörjare så tills du känner instinktivt vad som är rätt kan du följa den första regeln.

Pinyin skrivs alltid med den ton orden har individuellt. Tonändringarna som beskrivs ovan görs bara vid tal. I resten av materialet kommer jag alltid markera ordens individuella toner men i början påminna om när tonändring görs vid uttal.

Ord som ändrar ton

Det finns en handfull småord som ändrar ton beroende på vad som följer dem. Ett sådant ord är det vanliga ordet som betyder "inte". Föregår bù andra ord av fjärde tonen uttalas istället som . Så "bù shì" ("inte är" vilket betyder "nej") uttalas "bú shì". Det finns en handfull andra ord som ändrar ton på liknande sätt men de kommer att introduceras successivt.

En väldigt bra app för att öva på att höra toner och pinyin är Pinyin Trainer av trainchinese. Den finns gratis till både iOS och Android:

Den rekommenderas varmt!

Kom ihåg

Smått och gått om toner

En av de första funderingarna jag fick efter att ha lärt mig om toner i kinesiska var hur de används i sång. Svaret är att de inte används. När du sjunger på kinesiska följer orden musiken precis som i andra språk.

Men betyder inte det att tonerna är onödiga för förståelsen av kinesiska? Nej! Du måste lära dig tonerna för att en kines ska förstå vad du säger. Tänk dig själv den lilla skillnaden det är mellan de två sätten att säga tomten och anden och så tänker du dig att alla ord har sådana nyanser i uttalet och att någon säger varje ord fel. Det skulle vara svårt att förstå!

Anledningen till att tonerna inte behövs för att förstå sång har troligen med vana att göra. När någon sjunger vet man att tonerna är satta ur spel och därför lyssnar man mer på sammanhang. Vi har ju exempelvis inget problem att förstå att det är jultomten och inte en trädgård som åsyftas i sången "Jag såg mamma kyssa tomten".

En annan fundering jag fick var om det inte borde finnas lustiga meningar som består bara av en viss ton. Jag har inte lyckats hitta några ramsor eller dikter på kinesiska som är konstruerade på det sättet men nedan har jag satt ihop en egen mening med bara den första tonen. Det låter ganska roligt om du frågar mig.

tā hē sān bēi kēfēi
sān bēi kāfēi
hen dricka tre kopp kaffe
hen dricker tre koppar kaffe

Pinyin

Pinyin är ett fonetiskt alfabet för kinesiska. Det är alltså ett sätt att beskriva hur kinesiska uttalas. Pinyin skrivs med latinska tecken (a-z & ü) och de fyra tonmarkeringarna: ¯ ´ ˇ och `.

Varje kinesiskt ord består av en eller flera stavelser. Varje stavelse består av två delar: en inledning (initial på engelska) och en avslutning (final på engelska).

Inledningen är ett konsonantljud och avslutningen är ett vokalljud eller ett vokalljud plus ett konsonantljud. Lär du dig att säga de olika inledningarna, avslutningarna och tonerna var för sig är de lätta att kombinera. Du kan då uttala samtliga kinesiska ord!

Inledningar

b, p, m, f, d, t, n, l, g, k, h,
j, q, x,
z, c, s,
zh, ch, sh, r,
w, y

Avslutningar

a, o, e, ai, ei, ao, ou, an, ang, en, eng, ong, er, u, ua, uo, uai, ui, uan, uang, un, i, ia, ie, iao, iu, ian, iang, in, ing, iong, ü, üe, üan, ün

Det kan vara bra att öva på dessa som en ramsa för att träna munnen på att uttala kinesiska.

Även om alla kombinationer av inledningar, avslutningar och toner blir ord som låter väldigt kinesiska så är det långt ifrån alla som används i kinesiska. Vissa inledningar och avslutningar kombineras aldrig och vissa kombinationer förekommer inte i samtliga toner. Du behöver inte memorera dessa men det kan vara bra att känna till.

Tonmarkeringen sitter alltid över en vokal. Den placeras enligt följande enkla regler:

  1. I första hand över a eller e (a och e förekommer aldrig i samma stavelse)
  2. I andra hand över o för avslutningen ou
  3. I tredje hand över sista vokalen i stavelsen

Exempel:

Kom ihåg:

Relationen mellan pinyin och kinesiska tecken

Även om du inte lär dig några tecken är det viktigt att förstå relationen mellan tecken och pinyin för att inte bli förvirrad när du pratar med någon som också kan tecken.

Ett svenskt ord kan på kinesiska vara ett eller flera tecken. Ett tecken blir nästan uteslutande en enda stavelse skriven med pinyin. Flera olika tecken kan ha exakt samma uttal alltså samma stavelse och samma ton.

Till exempel betyder yào båda "att vilja ha" och "medicin" men tecknen för dessa betydelser är helt olika.

Tecken Pinyin Betydelse
yào medicin
yào att vilja ha, kommer att

Svenska ord som blir flera kinesiska tecken består många gånger av tecken som tillsammans, likt en rebus, bildar det svenska ordets betydelse:

Tecken Pinyin Pinyin ord för ord Betydelse
手机 shǒujī shǒu hand maskin = mobiltelefon
电脑 diànnǎo diàn nǎo el hjärna = dator
火山 huǒshān huǒ shān eld berg = vulkan
玉米花 bàomǐhuā bào huā explodera ris blomma = popcorn

Genom att lära dig de enskilda komponenterna för sig, och deras betydelse tillsammans blir det lättare att komma ihåg orden och du får ett större ordförråd. De ord där förståelsen av delarna bidrar till förståelse av helheten kommer jag beskriva både enskilt och tillsammans.

När kinesiska skrivs med tecken används inte mellanslag mellan ord på det sättet vi är vana vid. tecknen skrivs efter varandra utan mellanrum. Pinyin innehåller däremot mellanslag på ungefär samma sätt som i svenskan, mellan varje ord. Ett ord är stavelser som tillsammans betyder något. Vi har redan stött på ord med en, två eller tre stavelser: (jag), kāfēi (kaffe) och bàomǐhuā (popcorn).

Du ska komma ihåg:

Utländska låneord, namn och varumärken

Det finns en del ord som tagits in i Kinesiska nästan rakt av. Ett exempel är kaffe som heter: fēi. Men varje stavelse i kinesiska är ju ett eget tecken, så betyder och fēi något var för sig? Faktum är att betydelsen av de enskilda delarna av ett låneord sällan har något gemensamt med den ursprungliga betydelsen. De kinesiska orden väljs enbart för att de har ett uttal som passar. Så låneord är exempel på ord där det saknas pedagogisk vinning med att bryta upp dessa i sina beståndsdelar.

Tyvärr blir låneorden sällan så lätta att förstå som kāfēi. Det beror dels på att pinyin inte innehåller alla de ljud som skulle behövas för att bygga upp utländska ord men också för att många kombinationer av inledningar och avslutningar inte förekommer som tecken i kinesiska. Finns det inget tecken som uttalas med en viss inledning och avslutning skulle det låneordet inte gå att skriva i text eftersom kinesiska inte har ett dedikerat fonetiskt alfabet eller rena fonetisk tecken som man blandar med sina vanliga tecken.

Här är exempel på två låneord som låter väldigt olikt sina utländska uttal:

Utländskt ord Pinyin
sandwich sānmíngzhì
Stockholm sīdégēěrmó

För namn används samma knackiga "översättning" av utländskt uttal till pinyin.

Namn Pinyin
John yuēhàn
Maria mǎlìyà

Varumärken översätts på ett delvis annorlunda sätt. Här är både uttalet och betydelsen viktig. I vissa fall har man lyckats med båda dessa och skapat varumärken som både låter liknande som de ursprungliga och betyder något som har med varumärket att göra.

Varumärke Pinyin Betydelse
IKEA yíjiā passar familj
Coca-Cola kěkǒukělè "välsmakande kan bli glad"
BMW bǎomǎ värdefull häst

Pronomen

Till skillnad från många språk så är pronomen i kinesiska väldigt enkla. Man gör till exempel ingen skillnad mellan subjektsform (jag) och objektsform (mig).

Svenska Kinesiska
jag/mig
du/dig
han/honom, hon/henne, den, det

Som du ser skiljer man inte heller på han, hon, den eller det. Det är därför jag använder det relativt nya svenska ordet hen som översättning av ta1.

Jag har nämnt att kinesiska inte bildar plural som vi är vana vid. Det gäller för substantiv men inte för pronomen. Det är som tur var extremt enkelt att göra. För att bilda plural (vi, ni, de) lägger man bara till den tonlösa ändelsen men till (jag), (du), (hen). Inte heller i plural gör man skillnad på subjektsform (vi) och objektsform (oss).

Svenska Kinesiska
vi/oss wǒmen
ni/er nǐmen
de/dem tāmen

För att bilda genitiv (min, din, hans etc) lägger man bara till den tonlösa ändelsen de på precis samma sätt som men läggs till för att bilda plural.

Svenska Kinesiska
min/mitt/mina wǒde
din/ditt/dina nǐde
hans/hennes/dens/dess tāde

För att bilda plural och genitiv lägger man helt enkelt till både men och de.

Svenska Kinesiska
vår/vårt/våra wǒmende
er/ert/era nǐmende
deras tāmende

Det som på svenska blir 52 former av pronomen kan alltså sammanfattas med följande 5(!) ord:

Pronomen singular Pluraländelse Genitivändelse
men de

Kom ihåg:

Klassificeringsord

På svenska säger vi "två böcker" eller kanske "två stycken böcker". På kinesiska används klassificeringsord (measure words på engelska) när man anger antal av någonting. Dessa kan jämföras med att på svenska säga "tre ark papper" eller "fem stop öl" där ark och stop är klassificeringsord för papper respektive öl.

Som du kan se på listan med klassificeringsord på wikipedia så finns det ganska många. Den goda nyheten är att du kan använda klassificeringsordet ge om du inte lärt dig eller kommer ihåg vilket klassificeringsord som är korrekt för ett visst substantiv. Det är det närmaste svenskans "stycken" som du kommer på kinesiska.

Ofta beskrivs klassificeringsord som att du använder ett visst ord för att räkna tunna kantiga saker, ett annat för att räkna runda anvlånga saker och ett tredje för att räkna väldigt små saker. Det låter ganska knasigt men tänk istället att dessa klassificeringsord har betydelser som ark (för exempelvis papper), strån eller korn (för exempelvis salt eller ris) så blir det mycket lättare.

Jag kommer introducera klassificeringsorden successivt.

Kom ihåg:

Lektioner

Kommande lektioner: